30 maj 2008

Sommarfräscht

Glatt överraskad fick jag en ledig dag från jobbet som jag inte hade räknat med och vad sysslar man med då då? Jo inreder så klart. Tar en kopp kaffe och tar itu med något nytt projekt.
Jag har just avslutat ett så jag kan börja med nästa idag. Korgarna jag målat har nu torkat. Men de såg ju ut såhär först.
Den stora korgen har jag haft i köket för förvaring av utefiltar och kuddar. Jag tyckte den stack ut i sin naturliga färg men nu flyter den bättre in i omgivningen.
Den mindre som är vår vedkorg i vardagsrummet smälter också bättre in nu. Tycker jag i alla fall!
Den lilla lilla korgen jag fått av prylsamlarväninnan (överraskande va? ) , ja den har jag mina visitkort i. Den fick förstås också bli vit.

Men allt är inte vitt hos oss. För jag gillar nog vita hem, men både min man och jag vill ha lite färg omkring oss i alla fall. Vår övrevåning går inte i samma stil som nedrevåningen så där kan man leka lite med färger. Bonusdottern har pasteller i sitt hörn men gästsoffan och pysselhörnan går mer i marina toner.

Prylsamlarvännen min var snäll och gav mig två kökshandukar i gåva. Tanken var att göra dem till kuddöverdrag till bastukammaren men när jag väl blev klar så såg jag ju var de passade perfekt... i soffan däruppe förstås!Fast man vet aldrig. Saker tenderar att vandra omkring här i huset och byta plats efter behov och humör. Så kanske de hamnar i bastukammaren nån vacker dag i alla fall.

Vad jag gillar stjärnor... Om jag nån gång skulle vara tvungen att byta stil så skulle det vara åt det här hållet. Men det kommer nog inte att hända i första taget i alla fall för jag älskar det ljusblåa och ljusgråa vi har i nedrevåningen.

Men visst känns det sommarfräscht däruppe nu.

Och kolla- Zaida är lika belåten som jag!

Nu ska ni göra precis som hon tycker jag! Ta det lugnt i helgen och njut av livet!

Kram, Kamomilla

28 maj 2008

Så kan det bli när man tar tag i penseln

Förra veckan då jag kom hem från en loppisfärd skakade mannen och barnen på huvudet åt mitt senaste fynd. Kolla här:
Wow, tjusiga va? Nå nej kanske inte men gissa vad jag gjorde? Jo fram med penseln och lite grundfärg...Och efter det då? Jo upp på väggen! Nu hänger de i farstun med lite blommor i. Jag tycker det blev ganska sött.
Och sen var det stolen jag fick av väninnan. Den såg ju ut såhär före jag tog itu med den:
Nu är den målad och har fått ett nytt tyg på sitsen. Jag ska nog sätta ett dekorationsband mellan sitsen och ramen ännu, ett sånt runt vackert som fyller upp i skaven, men sånt kan jag inte få tag på här ute på landet så det får vänta tills nästa besök i den stora staden.
Stolen blev inte vit, utan är målad i samma ljusljust grå nyans som vårt slagbord i köket och som vår snapsgömma. Är det någon som minns den förresten? Den väcker alltid diskussion när vi får gäster, det kan jag lova! Den är alltså målad i samma färg och jag gillar den färgen just för att den är nästan vit, men ändå inte...
Träskorna målades förresten i samma färg. Sista slurken som blev kvar på botten. Idag ska jag måla en korg, men den får faktiskt bli vit. Och så ska jag byka byka byka. Det är en neverending story det. åtminstone i vårt hushåll!
Hälften av veckan har flutit förbi och nu ser man ju redan fram emot ett veckoslut! Ha det gott och kika in igen!
Kamomilla

25 maj 2008

Till Prylsamlarväninnan och goaste grannen...

Vilket underbart veckoslut det varit! Och nu har jag nya projekt att bita i igen! Prylsamlarväninnan har varit i farten och rensat sina förråd och nu ska ni få se ett vackert men fallfärdigt renoveringsobjekt som ska få ett nytt liv hos oss.

Det krävs många arbetstimmar,reservdelar, trätappar, lim och en hel del envishet innan den här pärlan är klar, men det är säkert värt det! Jag kan inte ge mig an på den än, för min man måste reparera en hel del skador först ( den faller nästan i bitar och locket behöver bytas) men sen kan jag måla och fixa. Tanken är att den ska få ett skåp ovanpå (av gamla fönster) så att den får ersätta vårt vitrinskåp i köket som håller på att falla i bitar det också. Vitrinskåpet är inte antikt utan ett billigt dussinskåp som har tagit stryk av många flyttar.

Men denna skänk, den kommer nog att bli fin. Eller vad tror du?Som sagt, tar det säkert tid för mannen min är fullt upptagen med lusthuset just nu och under tiden har jag egna saker på gång. Väninnan skickade nämligen med en hel del annat också! Bland annat en härlig stol som behövde en kärleksfull make-over:

Jag har redan hunnit stryka ett lager grundfärg på och fixat nytt tyg till sitsen. Och så måste jag ju testa resultatet, otålig som jag är. På måndag är det dags för nästa lager färg. Den kommer nog att bli så fin så! I nästa inlägg visar jag den i sin rätta miljö, skinande fin! Just nu ser det ut såhär.
Tro nu inte att projekten tar slut här inte. Hon vet vad jag gillar, prylsamlarväninnan, så hon skickade med två gamla minibyråer (eller vad de nu kan vara.) Dem ska jag fixa till. Bort med lådornas flagande fronter och bort med hantagen. In med ny färg och nya beslag i gammal stil. Kanske tar vi bort benen från den ena och gör en våningsbyrå av det hela, får se. Det hela är på planeringsstadiet ännu.Det behövs nog en stor dos fantasi för att se att det finns potential här, men jag lovar visa det färdiga resultatet sen. Men vänta er inget inom de närmaste dagarna. Lite tid måste det få ta. Det är nämligen så att jag har fullt upp med annat också. Till exempel blomlandet. För se ni, denna väninna gav mig en del växter också och de behöver en del kärlek också.


Hon har ett så stort hjärta denna väninna! Det har förresten också min mycket goda vän och granne (som kallar sig för rubia) också för hon har gett mig en hel del växter hon med. Både ifjol och i år. Nu har den lilla midsommarrosen som hon gav för några veckor sedan faktiskt fått en liten knopp!

Helt otroligt för den är så liten själva stammen. Det är skönt att jag har två så trädgårdsintresserade vänner för som jag sagt tidigare så har jag tummen precis mitt i handen när det gäller trädgårdsjobb. Och ändå så vill jag ju att vår tomt ska se ut som något annat än en byggplats, som den gjort de senaste fem åren. Tack och lov får jag hjälp. Nu har jag fått syrener och två rosor, blommor och annat så nog ska det väl bli fint då! Jag är mycket tacksam och ödmjuk inför att det finns så gulliga människor omkring mig och detta inlägg är tillägnat dem.

Kram till er två, jag vet ju att ni kikar in!

Kamomilla

22 maj 2008

Hemmadag

Min besöksräknare visade nyss 50 000 besök men jag hann aldrig med i svängen. Jag hade tänkt ha en utlottning men innan jag hann planera den så var det förbi redan... Nå, med den här farten kommer nästa tiotal ganska hastigt på igen! Tack alla ni som tittar in!


Idag har jag varit ledig och varit sysselsatt till max ändå. Loppisgardinerna har kommit upp till exempel.

En gammal cd-ställning var på väg till soporna för plastskenorna var sönder. Men jag beslöt för att låta den leva kvar ännu sommar så jag smällde fast ett tyg framför öppningarna. Nu får den vara blompiedestal därute. Så här var den före:Och nu ser den ut såhär:


Det är mycket att fixa på altanen ännu, men säsongen har ju inte startat än. Det ser ganska fattigt ut ännu. Men tids nog får vi det fixat.

Jag jobbar på att lära mig teckna med det kinesiska bläcket jag skrev om i förra inlägget, men haha, det är inte så lätt som det såg ut på tv. (när är det egentligen det då?) Men när jag rotade efter papper i mitt skåp hittade jag några nostalgiskt kära teckningar jag gjort för länge sen...

Gorillor på den ena (fniss)
Och Sophia Loren på den andra. Ingen koppling där mellan dem inte.

Uppgiften var att arbeta med bläck och att rita av en bild. Vet ni det här är för 23 år sedan!! Jag var bara 17 år och gick i skolan ännu...Tänk så åren går. Det där skulle jag nog inte klara av mera, man borde ju använda sina färdigheter, annars rostar kunskapen som den har gjort åt mig. Så nu övar jag och övar...


Men vet ni, från det ena till det andra...kika in i smyckesbloggen för nu är där några nya sommarsmycken!


Hej hej!

Kamomilla

19 maj 2008

Om skrot och fynd och alldeles för lite tid...

Dygnets timmar är alldeles för få igen och jag hoppar som en humla från blomma till blomma i rena ivern att göra allt på en gång! Men kolla vad jag hittade i stora stan- en likadan lampkupa som jag hade till den ena sänglampan!! Gissa om jag är lycklig! (håll i dataskärmen för här hoppar jag av glädje) ;)

Jag åkte egentligen dit för att hämta stolar som jag visste att samlargubben säljer billigt. Vi behöver nämligen stolar till vårt blivande lusthus, och det gäller att passa på när man hittar superbilliga. De är av två olika sorter, men det gör absolut ingenting för de ska alla målas till samma matta svarta färg. Så är det tänkt i alla fall, för lusthuset ska gå gotländsk stil med vita väggar, mörkbruna takbalkar och mycket smidesgrejs i svart. Tanken är att klä sitsarna med fuskpäls som ser ut som gotlandsfår. Bara jag får tag på sånt. Det verkar inte vara så enkelt...


Sommarblommor har jag köpt och klämt ner i mina skrotkastruller som var ett containerfynd. Jag hoppas verkligen det inte blir frostnätter nu, men då får jag väl ta in dem då.

Apropå containerfynd så tyckte jag så synd om den här skrotbrickan att den fick följa med mig hem. Jag är nog en äkta skrotsamlare jag...

Rostig och eländig men det ömmade till i mitt hjärta. Den lilla borsten och skyffeln är ett fynd från källaren i ett trähus vi tidigare bott i.

På loppisen i stan gjorde jag en del fynd, varav jag visar bara ett (för jag måste ju spara så jag har något att skriva om senare också) Gardiner hittade jag, för endast 1.50euro st! De ska få hedersplats i vardagsrummet, om de passar där.

Och några skedar fick åka hem med mig också. Det blir spännande nya smycken i slutet av veckan, troligen på torsdag
Och sist men inte minst så blev jag inspirerad av programmet Strömsös senaste avsnitt
så köpte jag kinesiskt bläck för nu ska den konstnärliga inspirationen flöda! Fast jag ska nog inte teckna äpplen utan jag tippar att det blir svartvita skärgårdsmotiv. Fast man vet aldrig... Strömsösidan kan du kolla här:http://www.svenska.yle.fi/matochfritid/specialartikel.php?id=2254 (klicka på texten)

Nu är kvällen redan sen och det är dag för mig att sova så jag orkar flänga runt med tusen järn i elden imorgon igen. I slutet av veckan ska jag få en massa spännande möbler av prysamlarväninnan. Det ska bli så spännande! Jag lovar att det kommer bilder sen!

Kamomilla

17 maj 2008

Efter hockeyn behövdes lite lugn och ro

Vårt lugna vackra fridfulla vardagsrum förvandlades till en neandertahlgrotta igår kväll, när tre vuxna gubbar bänkade sig framför tv:n med diverse olika sorters öl, en mängd olika snacks och höga förväntningar på hockeyn...
Jag slutade existera för dem och konversationen låg på svordomsnivå och ljudet därefter. Ja ni vet...Min söta gulliga man förvandlades inför mina ögon till en öldrickande hockeykommentator med ölskum i mustaschen och svettiga fötter på bordet. Ja suck.. Ni vet.

Livet efteråt idag består i ett smått ledset konstaterande att mörk öl som skummar över ger fula fläckar på ny grå matta och att en hel del av snacksen inte träffat munnen överhuvudtaget...
Men livet är gott i alla fall och för att finna lite harmoni smög jag till sovrummet. Där finns det frid och ett lugn som jag inte kan förklara annat än med mina bilder.
Änglakronan gjorde jag för flera år sedan efter en bild i en tidning.
Den sorliga historien om våra söndriga lampkupor är snart löst skulle jag tro. Det här är en tillfällig lösning på en av lamporna. Men nu vet jag var jag ska hitta nya kupor och dit ska jag på måndag! Jag hoppas jag hittar i den här stilen för den jag älskar jag!
Den gamla spegeln har någon fått i silverbröllopsdag år 1931. Till "Eine och Karl" står det på baksidan. Det älskade "Narniaskåpet" kom med på bild det också.
Från sängen ser man ut genom pardörrarna.Zaidakissen trotsar förbudet att ligga i stolarna. aja baja. Jag får plocka fram "fy och usch-sprayen" igen tror jag...Det svarta som skymtar till vänster är herr Kastor, vår kamin som värmer gott och ger ut värme under hela natten. Han har nog närmare sjuttio år på nacken och var helt ytrostig innan vi gav honom en ansiktlyftning. Han är kantig och klumpig men har en sorts rå finsk charm i sig.

När jag ligger i sängen kan jag se sagotavlan från min barndoms barnkammare. Den ger mig så många minnen.
I sovrummet hänger också en lykta av en gammal syltburk. Den gjorde jag för flera år sedan. Det är min kära prysamlarväninna som gett mig de långa kristallerna.



I ena fönstret hänger lite kläder. Allt behöver man väl inte gömma in i garderobens mörker?

Jag trivs här. Ett lämpligt ställe är det för lite läsning också. Denna bok rekommenderas varmt: Bara pärmen är ju så vacker att se på...


Kanske man behöver möblera om däruppe i knoppen också ibland? ;)

Ha ett skönt veckoslut alla ni som tittar in. Ta hand om varann!

Kamomilla

14 maj 2008

Min son, krukmakaren

17-åriga sonen ringde mig i vintras från skolans internat och frågade om jag vill att han ska göra något åt mig under skolans temavecka.( Han var nämligen med i keramikgruppen) Om jag ville! Jag beställde omgående ett stort vitt fat att servera tex sallad på. Det har tagit tid, men nu har han äntligen kommit hem med fatet och en del annat härligt också. Kolla bara! Visst är han duktig? Det är rätt så stort. För att se proportionerna sökte jag något att jämföra med. Det fick bli lökar ("surprice" och förlåt att jag upprepar mig) för jag hade inget annat att lägga fram. Det hade sett så tråkigt ut med den klassiska tändsticksasken som visar längd och storlek i jämförelse med objektet ifråga... Lökar it is. Even today. Jag älskar lökar. Jag vet, jag har sagt det förut. Sorry, men det gör sig bara så bra på bild...Tänk så fint det blir att servera sommarsalladen på det här!


Han hade gjort ett annat kärl också. Det här:

Det kan man ju också servera i, eller ha som ytterkruka, blomvas eller bara som det är, som prydnad. Tack kära sonen min, du gjorde mig så glad! Puss!


Jag fotar inte bara lökar i stilleben, det ska jag bevisa- Ifall ni tror nåt annat. Mitt älskade hjärtformade Pentikfat är så enkelt att förändra och jag tycker så om att fota det. Så här kan det se ut efter några flaskor skumvin... (notera att prylsamlarväninnans flaskdekoration gör sig bra på annat också, inte sant ?)

Nåja, och nu säger den som tänker lite till, att man inte öppnar skumvin med korkskruv och det gör man ju inte. Men på bild är allt tillåtet. Så det så! Det är ju en snygg korkskruv...

Helgen närmar sig med stormsteg. Jag längtar så efter värmen igen. Men man får väl ha tålamod.

Tjingeling tills nästa gång! Kamomilla